Olgakatten har bestämt fredagstemat och temat är; min värsta noja. Det var ett svårt val då jag har några nojjor som är lite knäppa och konstiga, som tex att aldrig lämna vatten på diskbänken. Det är kanske en tvångstanke men samtidigt en nojja då jag vet att inget hemskt händer om det är vatten kvar på diskbänken. Kanske är det bara min städnojja som sätter in.
Efter många funderingar så kom jag dock fram till att den värsta nojja jag har, har med min hund att göra. Jag nojjar hela tiden över honom när jag lämnar honom ensam hemma. Jag är livrädd att komma hem och höra honom stå och yla eller skälla för att senare få höra från grannarna att han stått så hela dagen. Varje gång jag kommit hem till området där jag bor och hört en hund skälla, spetsar jag öronen extra mycket för att höra om det är ett skall jag känner igen. I 99,9% av fallen är det inte min hund så jag förstår inte varför jag fortfarande nojjar om detta. Det kan ha att göra med min förra hund som inte kunde vara ensam hemma och skällde, ylade och gnällde när jag gick hemifrån tills jag kom hem igen...
Finaste, snällaste hunden som inte gör skäl för min värsta nojja..
Inte så bra kvalitet på bilden men här vilas det ordentligt...
