Vår sommarstuga ligger vid en sjö som är ganska stor och varje jul så syntes tomtens ljuslykta nästan på andra sidan sjön. Han kom alltid sjövägen, jultomten. Så jag stod vid fönstret så fort någon ropade att nu såg de minsann lyktan som tomten lyste upp sin väg med. Där stod jag tills tomten kom upp på vår tomt och gick mot huset. Då brukade jag springa in till någon av mina släktingar och väntade förväntansfullt. När tomten kom in fick jag en korg med godsaker i som tomten skulle få smaka av. Han brukade prata ganska mycket och jag kan inte minnas att jag kände igen rösten på tomten.
Sen delade tomten ut julklappar till alla. Efter utdelningen av alla klappar fick tomten alltid lite kaffe och kaka och om han hade tur kanske han till och med fick en likör till kaffet(i min familj dracks det ytterst små mängder alkohol under jularna då det var barnens högtid - alltså min då jag var ensamt barn). Jag försökte många gånger förstå vem det var som var tomte hemma hos oss, för i stort sett alla mina vänner hade ju kommit på sin pappa, morfar/farfar, farbror eller liknande med att vara tomten. Jag hade ingen aning och kunde inte lista ut det heller och har som sagt fortfarande inte fått något svar på den frågan.
Jag kan inte säga med säkerhet när jag slutade tro på tomten då jag aldrig kunde lista ut vem det var som kom till oss varje år. Och inte hade den som var tomte en sådan där äcklig, ful tomtemask utan våran tomte hade ett fint skägg gjort av lin. Han var klädd i en lång kappa av ull och hade röda fina byxor och näbbskor. Han hade stora välanvända yllehandskar och en fin hemmastickad tröja. Kanske tror jag fortfarande på tomten? Vi säger fortfarande att tomten bor på andra sidan sjön och när det lyser i den stuga som ligger där på andra sidan så säger vi att det är tomten som är hemma. Så när jag slutade tro på tomten kan jag inte säga.
Alla bilder är lånade på Googles bildsök: Santa Claus, tomten, Jenny nyström tomte.
1 kommentar:
Vad spännande! Det kanske var den RIKTIGA tomten! :)
Skicka en kommentar